kiimpa

Idag har jag en riktig tänkardag. Gårdagens kväll spenderades på red brick med öl, maria, daniel, phuong och min käresta. Träffade även Micke och Gabba, var kul att ses, var ju hundra år sen...


Nåväl, eftersom gårdagen blev lite sen resulterar det i att söndagen blir lite seg. Vaknade med ont i halsen för er som är intresserade, ont i ryggen (mer än vanligt) och nackspärren jag har haft i en veckas tid blivit värre. Resultatet av att sitta ute och dricka öl, kanske.

Inte städa, inte diska, inte tvätta. Bara vara. Sitter och försöker skriva sångtexter, försöker komponera. Men mina ord förblir i mitt huvud när de inte kommer ut rätt. Så åter igen lämnar jag det där.

Såg ett tv program förut idag. Om ni sett på tv 8 tror jag det var. En familj som kommer från England som packat sitt allt och satsar på en dröm i Italien. En olivgård som så småningom ska kunna bli möjligt för turister att komma till. Vilken resa, vilka uppoffringar. Jag bara känner hur jag vill leva i ett gulligt hus i Italien. Nära till levande människor, språket, fina färska råvaror från marknader, kanske till och med min egna trädgård. Njuta till fullo.
Denna kultur är inte för mig. Mina drömmar för mig bort. Det var på tok för längesen jag var i Italien.

Lite funderingar såhär en grå trist söndag...
LIvet är ju trots allt vad man gör det till.


Puss